En promenad kring Uvberget

En gammal vän numer bosatt i London är på besök här ett par dagar, så vi passade på att ta en promenad strax söder om Landeryd. Jag hade inte varit i det här området förut, så jag litade på beskrivningen på geocachen Uvberget att det skulle finnas en trevlig utsikt här.





Det framgår inte riktigt av bilden överst hur brant berget faktiskt var, men man ser i alla fall att de träd som står en liten bit fram har topparna en bit under nivån på marken jag står på. Efter att ha skrämt upp en fiskgjuse bara genom att kommit fram till berget så hittade vi cachen utan några svårigheter. Efter att ha loggat den fikade vi och tittade på utsikten ett tag innan vi vandrade vidare i riktning mot stugan med de förfallna uthusen.



Den första biten av vägen från berget mot stugan gick genom en skog smockfull med svamp. Tyvärr var det bara sorter som jag inte kände igen, så jag vågade inte plocka dem. Plötsligen snubblade vi dock över några kantareller som växte bokstavligen mitt på vägen, så jag fick i alla fall en rejäl näve svamp med mig hem till slut.



Efter ett tag kom vi ut på ängen och det visade sig att den var rejält vattensjuk, så man fick se sig noga för var man satte fötterna. Vi gick aldrig fram till stugan, men den verkade övergiven. En gång i tiden hade stugan en vacker allé som ledde fram till den, men nu såg det rätt övervuxet ut. Där allén en gång började stod något slags gammal jordbruksmaskin och rostade. Vi lyckades aldrig lista ut exakt vad det varit.



Nu kom vi ut på ett hygge som först såg ut att vara lätt att ta sig över jämfört med den blöta ängen, men ganska snart märkte vi att det fanns gott om vattenhål även här. Vi tog oss in till kanten och gick i skogsbrynet istället vilket gick mycket fortare. Om man tittade in i skogen såg den ut som en riktig trollskog med massor av mossbevuxna stenar.

Tanken var att vi skulle ta oss tvärs över hygget till ett gravfält som enligt kartan skulle finnas på andra sidan. Det vi såg när vi kom över hygget var en granplantering som inte verkade möjlig att forcera så fortsatte framåt och gick runt den. Till slut kom vi ut på en väg och närmade kom till slut fram till gravfältet från andra hållet.

Väl där hittade vi ingen skylt eller så som talade om var det var, men vi gick upp i skogsbacken och letade i alla fall. Vi hittade diverse sten och resonerade om ifall det kunde vara någon form av stensättning eller inte. Till slut upptäckte vi ett gäng stenar som stod upp i en ring med 4-5 meters diameter. Möjligen fanns ytterligare en ring intill, men den låg i så fall mitt i ett snår så det var svårt att avgöra. När vi kom ut ur skogen hittade vi till slut informationsskylten som hörde till och fick reda på att det var ett gravfält från järnåldern.

Andra bloggar om: geocaching, svamp, kantarell, gravfält, järnålder