Skuld är Karin Alvtegens första roman, men den andra jag läser. De är ganska lika till konstruktionen så till vida att de känns som deckare, men det är nästan inga poliser inblandade. I den här boken uppför sig den ena huvudpersonen som en privatdetektiv även om han inte är det, så det förekommer en del utredningsarbete även om det bitvis är lite improviserat.
Peter Brolin har just sett sin firma falla sönder och endast lämna efter sig skulder på en och en halv miljon. Nu sitter han på ett fik med panikångest men inga pengar, när en kvinna kommer fram till honom och ber honom att lämna ett paket till sin man, mot betalning. Hon verkar tro att han är någon annan och hon försvinner innan han hinner protestera. I brist på bättre lösning utför han uppdraget, men när paketet öppnas visar det sig ha ett minst sagt udda innehåll, och Peter dras in i den jakt som blir resultatet.
Redan från början står det klart att den som skickat paketet måste vara psykiskt sjuk, men allt eftersom historien fortskrider inser man att det nog är värre än man från början kunde tro.
Karin Alvtegen skriver säkert och alternerar mellan att beskriva Peters jakt på kvinnan som lämnade det underliga paketet och att göra tillbakablickar i Peters liv, så att vi successivt kan förstå varför han är som han är. Alvtegen verkar gilla att använda personer med psykiska problem som motor i sina romaner istället för vanligare motiv som pengar. Jag tycker att det fungerar utmärkt, även om många av hennes romanfigurer blir personer som jag helst inte skulle vilja umgås med personligen.
Andra bloggar om: böcker, deckare, karin alvtegen, skuld
måndag, juli 17, 2006
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
Skuld är faktiskt den enda bok jag ej läst av Alvtegen, nu blev jag nyfiken på den. Tycker mycket om hennes sätt att skriva. Apropå ditt förra inlägg så tycker jag motsatsen om Marklund. Hennes Gömda var väl ok, men Sprängaren tyckte jag var usel.
Än så länge har jag inte läst Gömda, men det ska väl bli av någon gång framöver. Den står i hyllorna här någonstans.
Skicka en kommentar