
Leo Falk och hans två kompanjoner är ute på ett reparationsuppdrag när de får i uppgift att ge sig iväg och undersöka en rapport om ett okänt objekt. Det visar sig vara något slags satellit. De angör den och går in efter att ha säkerställt att där inte finns något levande inuti. Det visar sig vara en förhastad kontroll, för den bevakas av robotar. Den tar med hjältarna till en okänd planet som visar sig vara placerad i Jordens omloppsbana men på andra sidan solen. Vad jag förstår bör astronomer sedan länge ha kunnat räkna ut att den finns där om så vore fallet, och med tanke på att Leos rymdskepp är ute och flyger till synes fritt i rymden så borde de om inte annat ha observerat planeten tidigare. Så är dock inte fallet, utan den är okänd. Däremot är den bebodd av vad som tycks vara människor, och de talar till och med samma språk som våra hjältar. Lingvistiska komplikationer passar väl helt enkelt inte in i äventyrsberättelsen, får man anta.
För äventyr är det, från det ena till det andra. Den här historien tycks i första hand ha sina rötter i äventyr som de som skrevs av Edgar Rice Burroughs och andra pulpförfattare. Äventyr är mycket väsentligare än vetenskap här, det är det ingen tvekan om. Det här albumet har nog sitt största intresse som tidsdokument snarare än litteratur, men det förhindrar inte att jag tycker att det är läsvärt.
Björn Karlström: Leo Falk 1: Okänd planet
Svenska Dagbladet, 1983
46 sidor
ISBN: 91-7738-032-0
Andra bloggar om: böcker, läsning, serier, björn karlström, leo falk, okänd planet

intressant.se
1 kommentar:
Hej! Läste idag din artikel om Björn Karlströms Leo Falk album "Okänd Planet". Det är sant som du skriver att serien gick i Teknikens Värld 1949-1952, men den episod som är i "Okänd Planet" kommer från en utgåva av serien som publicerades i Svenska Dagbladet 1982-1985. Det var en nytecknad version och helt nya episoder jmf Teknikens Värld.
För övrigt håller jag med dig i det du skriver.
Skicka en kommentar