2008-60: Stephen King: Duma Key

Duma Key är Stephen Kings senaste roman, och jag tycker att det är en riktigt lyckad historia. Familjen King har haft ett sommarhus i Florida ett antal år, men först nu har King känt att han varit tillräckligt bekant med Florida för att låta en av sina böcker utspela sig där.

Edgar Freemantle har en byggfirma och lever ett bra liv, men en dag är det slut med det. Han blir påkörd av en byggkran och får hela sin högra sida mosad. Han överlever men förlorar höger arm och måste tillbringa massor av tid med rehabilitering. Han får också en del svårigheter med att uttrycka sig. När han talar hittar han ibland inte rätt ord utan säger något annat som låter ungefär likadant, utan att själv vara medveten om det. Det är naturligtvis inte svårt att se paralleller här till den olycka som King själv var inblandad i för några år sedan när han blev påkörd av en van och ett tag svävade mellan liv och död.

Efter olyckan så förfaller Edgars äktenskap. Hans humör blir oberäkneligt när hans språk inte fungerar som han vill, och hans fru Pamela tröttnar efter ett tag på hans raseriutbrott. Droppen blir när han hugger ett plastbestick i armen på henne. Att han fortfarande är drogad efter olyckan och inte vid sina sinnens fulla bruk räcker inte för henne; hon vill skiljas.

Edgar bråkar inte om skilsmässan; han säger åt sin advokat att helt enkelt dela upp byggfirmna i fyra delar och fördela mellan honom, frun och de två vuxna döttrarna. Eftersom han inte har några ekonomiska problem bestämmer han sig sedan för att flytta till Florida ett tag. Han hyr ett hus på stranden på ön Duma Key.

En vän till honom har tipsat honom om att prova att rita lite för att fördriva tiden, och det gör han. Till sin förvåning märker Edgar att han har talang för tecknande och senare även målande, men han märker också att hans målande kan ta fram oroande bilder. Det är inte alltid Edgar minns exakt hur hans målningar kommer till eller vad motiven är. Det rör sig oftast om strandmotiv och solnedgångar, men det brukar ofta finnas föremål på bilderna som han inte kan förklara, och ibland visar det sig att han målat saker som han inte kan veta något om, men som senare visar sig vara korrekta.

Edgar får kontakt med Wireman, en man som bor i ett hus längre bort på stranden. Han jobbar som assistent åt Elizabeth, en gammal dam som bor äger huset och, visar det sig, en stor del av Duma Key. Vissa dagar är hon klar i huvudet, andra dagar är hon inne i dimman. Hon har varit en stor konstvän hela sitt liv och är mycket intresserad av Edgars tavlor. Hon säger också en del saker som Edgar och Wireman inte kan komma underfund med vad de betyder, men det visar sig så småningom att en del av hennes underliga uttalanden faktiskt betyder något, men att man måste veta mer om både hennes och Duma Keys historia för att kunna förstå vad det är hon menar.

Redan här visar sig Kings mästerskap; Edgar och de andra är levande människor, ledtrådarna ur historien som Elizabeth långsamt släpper ifrån sig håller spänningen uppe och Edgars besvär med sin rehabilitering känns föga förvånande plågsamt självupplevt. Men naturligtvis stannar det inte med det. Det finns något övernaturligt också, som gör att Edgar kan måla tavlor av saker som ännu inte har hänt.

Edgar känner genom att det kliar i den högra arm han inte längre har att en målning vill ut, men han blir allt mer rädd för vad de ska komma att visa honom. Ju mer han målar desto mer förstår han också av Elizabeths underliga uttalanden, och han börjar inse att han måste undersöka vad det är för en underlig kraft som får honom att måla på det här sättet.

Duma Key är en roman om kreativitet, och hur den kan visa oss sidor av oss själva som vi inte själva var medvetna om att vi hade. Vi kanske tycker om dem, men det är inte alls säkert. De kan rent av visa sig vara farliga.

King är en notoriskt ojämn författare. The Colorado Kid (2005) tyckte jag om, men den är väldigt kort och känns inte speciellt typisk för King. Signal (2006) känns som en väldigt tidig King-historia med sin enkla splatterhistoria. Inte dålig, men inte heller speciellt ambitiös. Liseys berättelse (2006) försökte sig till viss del på att behandla samma teman som Duma Key, men föll platt. Hans senaste roman Blaze (2007) gav ett mer gediget intryck, men visar också spår av att ursprungligen ha skrivits i början av Kings karriär och bara dammats av lite inför publiceringen nu. Efter denna något ojämna rad är det trevligt att se att Duma Key är en riktigt helgjuten bok; Stephen King i högform!

Den första biten av Duma Key finns även publicerad i form av novellen "Memory", tryckt sist i samma volym som romanen Blaze. Den versionen är lite modifierad för att fungera bättre som fristående text.

Stephen King: Duma Key
Scribner, 2008
607 sidor
ISBN: 9781416552512

Köp boken från Bokus så får jag lite provision.
Läs mer om boken på bokrecension.se.

Andra bloggar om: böcker, läsning, stephen king, duma key, skräck
Technorati tags: böcker, läsning, stephen king, duma key, skräck