2008-56: Mons Kallentoft: Sommardöden

Sommardöden är en uppföljare till Mons Kallentofts första deckare Midvinterblod från förra året. Tyvärr lyckas den inte riktigt nå upp till sin föregångares nivå.

I den varmaste sommaren i mannaminne kämpar Malin Fors och de andra poliserna (de få som inte är på semester) för att reda ut en brottshistoria som bara växer. Det börjar med att en fjortonårig flicka hittas naken och blodig i Trädgårdsföreningen. Hon har inget minne av vad som hänt, och samtidigt som det kanske på sätt och vis är lika bra det så komplicerar det naturligtvis för polisen. Strax efter rapporteras en annan flicka i samma ålder som saknad.

Poliserna forskar i det enda vaga spåret mer långsökt efter det andra, i brist på några riktigt bra ledtrådar. Att det är något slags sexualförbrytare de har att göra med står klart, men förutom det vet man just ingenting. Flickan som hittades i parken har blivit noggrannt skrubbad med klorin, så man hittar inga som helst ledtrådar.

Den minnesgoda läsaren drar sig till minnes att Malin Fors själv har en dotter i precis samma ålder, och det är naturligtvis något som Malin också funderar på många gånger. Under större delen av boken så befinner sig dock dottern på semester med pappan i Thailand, så risken att hon ska råka drabbas är synnerligen liten. Men innan boken är slut kommer hon hem till Linköping igen...

Handlingen i boken är det inget fel på. Det som stör mig i den här boken är språket, och eftersom jag tyckte att det var en styrka i den förra boken så förvånade det mig lite extra. Det vimlar av "stycken" som bara består av en mening, gärna många i rad. Det är inte speciellt svårt att hitta meningar som saknar predikat ("Men med sjuka lungor." är inte bara en autentisk mening, det är ett helt stycke.)

Det förekommer en del kursiverade stycken som för en gångs skull inte är skrivna ur mördarens synvinkel. Man skulle kunna tro att det vore en vinst, men istället är de skrivna ur den mördades perspektiv. Ett lik betraktar och kommenterar händelserna i sin egen brottsutredning. Det greppet användes redan i den förra boken, men där var det inte lika framträdande. En annan irriterande sak är den aktuella perspektivpersonens tankar blandas in i det vanliga berättandet utan någon uppenbar särskiljning. Jag kan stå ut med var och en av de här olaterna för sig, men allihop tillsammans blir för mycket; läsandet går trögt och det är lätt att gå vilse i texten istället för att flyta med och uppslukas av handlingen.

Avslutningsvis gillar jag beskrivningen av Linköping och förorten Sturefors (även om Kallentoft ibland tar sig en del geografiska friheter). Jag som vet hur det ser ut på alla de platser som beskrivs får en utmärkt närvarokänsla av texten (men har tyvärr svårt att bedöma hur bra beskrivningarna är för en person som inte bor i bokens miljö).

Mons Kallentoft: Sommardöden
Natur och Kultur, 2008
416 sidor
ISBN: 9789127115750

Köp boken från Bokus så får jag lite provision.
Läs mer om boken på bokrecension.se.

Andra bloggar om: böcker, läsning, deckare, mons kallentoft, malin fors, sommardöden
Technorati tags: böcker, läsning, deckare, mons kallentoft, malin fors, sommardöden