Inlägg
Deckare
Mons Kallentoft: Sommardöden (Natur och Kultur)
Karin Fossum: Den som älskar något annat (Bonnier)
Henning Mankell: Kinesen (Leopard)
Skräck
Andreas Roman: Mörkrädd (Natur och Kultur)
H. P. Lovecraft: Pickmans modell och andra noveller (Bakhåll)
H. P. Lovecraft: Fallet Charles Dexter Ward (Vertigo)
Science Fiction
Mary Shelley: Frankenstein (Bakhåll)
Stefan Lindberg: I Gorans ögon (Bonnier)
Vladimir Sorokin: I det heliga Rysslands tjänst (Norstedt)
Diverse
Leena Krohn: Bipaviljongen (Kabusa)
Erlend Loe: Gör vad du vill (Alfabeta)
Jens Lapidus [ej namngiven bok] (Wahlström & Widstrand)
Wislawa Szymborska: Kolon (Ellerströms)
Murasaki Shibuku: Dagbok (Ellerströms)
Peter Glas: Antikvariat Kalebass (Bakhåll)
Plura Jonsson: Resa genom ensamheten (Norstedt)
Suzanne Brøgger: Sølve (Norstedt)
Margaret Atwood: Leva i synd (Prisma)
Mia Ajvide: Om en flicka vill försvinna (Bonnier)
Anders Paulrud: Fjärilen i min hjärna (Bonnier)
Nick Hornby: Slam (Forum)
Fakta
Chris Townsend: Vandrarens lilla handbok (Vildmarksbiblioteket)
Arne Melberg: Självskrivet (Atlantis)
Martin Letzter & Olof Sundström: Ad hoc rocks (Prisma)
Åsne Seierstad: Ängeln i Groznej (Bonnier)
Björn Lomborg: Cool it (SNS Förlag)
Serier
Jan Lööfs serier volym ett (Kartago)
Ola Skogäng: Mumiens blod: Theos ockulta kuriositeter (Kartago)
Andra bloggar om: böcker, läsning
Technorati tags: böcker, läsning
3 kommentarer:
Det ser ut att finnas många guldkorn bland vårens böcker! Jag kan verkligen rekommendera Fjärilen i min hjärna. Läser den just nu och det är vackert, rörande och outhärdligt sorgligt, allt på en gång.
Berätta mer (om du kan) om Mia Ajvide-boken! Visste inte att Johns fru var författare öht.
Ja den var full av en massa "gott".
Mia Ajvide, henne blev jag nyfiken på, gillade inte hennes mans böcker så mycket, var inte vad jag förväntat mig.
Ur Svensk Bokhandel:
Jag vill bara försvinna en liten stund
Om jag kunde försvinna. Lätt och ljudlöst, som om handen aldrig varit nedstucken i gottepåsen och det inte prasslade när jag försöker smyga tillbaka den i skafferiet.
När jag var barn och arga röster samlade sig över mitt huvud, blundade jag och lät vingar växa ut från skulderbladen.
Önskan att försvinna är alltid på låtsas. Den gäller bara en stund eller just den lilla plats där man råkar stå. Ändå blundar jag och letar efter glipan.
Det är svårt att försvinna. Kroppen sitter fast i jorden.
Det gör ont. Jag måste lämna alla kolorna i påsen. Inte ens den mest älskade kan jag smuggla med i fickan.
Det är skrämmande. På andra sidan glipan är platsen ny. Där finns inga kartor och väderstrecken yr åt alla håll. Då är det inte lätt att hitta hem.
Det är oemotståndligt.
Det är nödvändigt.
I min diktsamling uppfyller jag en kvinnas önskan om att få försvinna. Jag ger henne en roddbåt och hon ger sig ut på havet.
Det är fult att försvinna. Man får bara inte.
Men hon åker. Hon ror. Med ryggen först färdas hon emot det rätta stället.
Ty det är ett äventyr att försvinna, en lång resa med öar att passera, ögonfröjder och skräcksyner.
Ja, ja. Det blir action. Döda som vill in i båten, fåglar som sliter upp sitt bröst för att visa kompassnålshjärtat. Det är livshotande situationer och mirakulösa räddningar. Hela programmet.
Det gäller livet, hon ror för livet. Brinnande. Det blir sveda i handflatorna och värk i hjärtat. Hon måste längst ut eftersom något väntar på henne där, ropar på henne.
Oemotståndligt, nödvändigt.
Om en pojke vill försvinna fångar han en gris.
Det här är berättelsen om hur en flicka försvinner.
Skicka en kommentar