onsdag, juni 16, 2010

2010-34: Stephen King: Blockade Billy

Blockade Billy är Stephen Kings senaste bok, men med normala King-mått mätt är det inte mycket mer än en novell. Boken är visserligen över 100 sidor, men det är inte så väldigt mycket text på varje sida, och dessutom finns det ett antal helsidesillustrationer.

Ett basebollag får problem när deras catcher (vad nu den korrekta svenska termen är) hamnar i fängelse och inte kan spela mer, och hans ersättare blir skadad. De behöver en ersättare på kort varsel, och får tag i nybörjaren Billy Blakely från ett okänt lag. Desperata som de är tar de in honom ändå, och det visar sig vara ett lyckokast, för han spelar riktigt bra. Så bra att diverse rekord för nybörjarspelar börjar hamna i farozonen. Som man kan ana av den här beskrivningen så är det här en berättelse som handlar väldigt mycket om baseboll. Tyvärr vet jag ingenting om sporten förutom att det är en tillkrånglad version av brännboll, så det är helt klart att jag missar de finare detaljerna i en del beskrivningar.

Det här är en någon av Stephen Kings bästa historier, men även en medioker King-historia är bättre än många andra författare någonsin kommer att åstakomma, så det är absolut inte bortkastad tid att läsa den. Att jag missar en massa för att jag inte kan baseboll är väl att betrakta som mitt fel, men jag tycker att det är onödigt mycket uppbyggnad fram till en ganska hastigt avklarad avslutning, speciellt som det som visar sig vara berättelsens kärna känns lite som en deus ex machina; som läsare har man inte haft någon möjlighet att ana vad som är på gång; det bara trollas fram ur hatten. Att något är fel är inte svårt att inse, men det hade inte skadat med lite mer ledtrådar om vad.

Med det sagt så tycker jag att person- och miljöbeskrivningar som vanligt är bra, och något annat förväntar jag mig inte heller av King. Han är expert på att skriva så att man känner att man är på plats och känner människorna i boken.

Boken har för övrigt en lite udda berättarteknik. Hela texten är konstruerad som en monolog där någon som var med när det hela hände (på slutet av 1950-talet) berättar det för Stephen King (eller i alla fall någon som heter King). Några gånger kommenterar denne anonyme berättare även saker direkt till King. Det här greppet kanske inte tillför så mycket egentligen, men det ger King en ursäkt att presentera berättelsen på ett mycket mer avslappnat och talspråkligt sätt; det hela låter nästan lite som hans efterord riktade till "Constant Reader" brukar göra.

Stephen King: Blockade Billy
Cemetary Dance, 2010
112 sidor
ISBN: 978-1-58767-228-6

Andra bloggar om: , , , , ,
Technorati Technorati tags: , , , , ,
intressant.se

3 kommentarer:

Anonym sa...

Låter intressant!

Ska spana in den. Är alldeles för längesedan jag läste något av King.

august sa...

varför är billy "blockad" då, framgår det?
Själv blockade jag nån från msn bara häromdan.

Hans Persson sa...

Billy är en blockad i sig själv. Det är uppenbarligen en bra egenskap i hans roll i baseball; han släpper inte fram någon.