Jag fick den här boken som ett obeställt recensionsexemplar och var först lite skeptisk till den. Ganska snart började det dyka upp recensioner av den som visserligen jämförde den med Twilight-serien som jag inte läst och inte känt mig speciellt lockad av, men också tyckte att den var bra. Eftersom det inte är någon tjock bok tyckte jag att jag kunde ge den en chans.
Jag har som sagt inte läst Twilight, men jag får väl säga att den här boken rätt bra stämmer överens med mina uppfattningar om den: amerikansk highschoolmiljö, övernaturliga varelser och trånande (och komplicerad) kärlekshistoria mellan människor och varelserna. Men å andra sidan, den beskrivningen stämmer överens med Buffy the Vampire Slayer också, och den är ju bra. Det är faktisk Frost också: övernaturligheterna finns där, får man väl säga, för att sätta upp en kärlekshistoria som har allvarliga komplikationer, men jag tycker inte att det betyder att det gör dem ointressanta eller dåligt genomförda.
Bokens huvudpersoner är Sam och Grace. Grace har en gång överfallits av vargarna som ständigt stryker kring huset där hon bor, men hon överlevde. Sam är, visar det sig rätt snart, en av vargarna som var med under överfallet, men det var också han som såg till att Grace överlevde. Det är mellan de två som romansen spirar (fort), men det är inte så att den är det enda boken innehåller. Det finns även en dramatik inbyggd i vargarna som cirklar samhället, och även efter att Grace och några av hennes vänner fått reda på hur det hänger ihop så har de egna problem som har med förvandlingarna att göra, och som de försöker lösa på egen hand utan att blanda in de vuxna omkring dem.
De vuxna kan man däremot ha synpunkter på. Grace har tidvis en varulv boende på sitt rum utan att föräldrarna märker det, periodvis trots att de faktiskt är hemma. De är så totalt frånvarande att det frestar på trovärdigheten en aning: pappan i affärer och mamman för att hon försvinner till sin ateljé och går helt upp i sitt målande, och när Grace behöver smuggla in någon varulv så är föräldrarna alltid praktiskt utflugna till någon vernissage eller liknande. Detsamma tycks gälla övriga föräldrar som på något sätt hade kunnat bli indragna i handlingen men aldrig blir det. Men visst, ska man få in handlingen på under 300 sidor så måste man undvika åtminstone några komplikationer.
Annars tycker jag att boken håller bra för vuxenläsning även om målgruppen egentligen är ungdomar. Språkligt blev jag positivt överraskad. Det är klart och tydligt skrivet, men dock med en lätt poetisk underton här och där.
Maggie Stiefvater: Frost (Shiver)
B. Wahlström, 2010 (originalet 2009)
Översättning: Carina Jansson
285 sidor
ISBN: 978-91-32-15742-4
Andra bloggar om: böcker, läsning, fantasy, maggie stiefvater, frost
Technorati tags: böcker, läsning, fantasy, maggie stiefvater, frost
intressant.se
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar