![](https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgbxARmGaG-Nr96FeNtwRYD3PcQOiZBTH6IRTLSQhW68HdR0rbNYEmVk83u_PUMupgCxtvIegPNHJDB563Rfq2iXMebk0uvt3HRZBQCYbK698mrHIzaSA1NdkAGiDBCXTJ9fZoFMw/s200/phb_v1_10th_s.jpg)
Han började spela krigsspel under första halvan av 1950-talet. En uppsättning figurspelsregler han använde var skapad av Jeff Perren. Gygax skrev ett fantasysupplement till reglerna och det färdiga spelet publicerades sedan som Chainmail. Det var dock fortfarande ett spel som simulerade arméer, inte ett rollspel. Dave Arneson använde de här reglerna för att spela på ett nytt sätt: han lät spelarnas arméer bestå av bara en person och den här innovationen ledde så småningom fram till rollspelet Dungeons & Dragons.
Förutom att skapa D&D och AD&D har Gygax även hittat på ett antal andra spel och skrivit ett antal romaner. Romanerna har jag läst några av, men det är inte en upplevelse jag rekommenderar till andra. Det är spelen han kommer att bli ihågkommen för.
Jag blev introducerad till rollspel i form av AD&D 1983, när jag började på gymnasiet. Jag har visserligen spelat en del andra system än AD&D, men det är utan tvekan det system jag ägnat mest tid åt. De första åren spelade vi det som det var, men allt eftersom tiden gick blev reglerna mer och mer anpassade efter det grupp jag spelade med så att det mot slutet nog inte var igenkännbart. Jag fortsatte att spela rollspel fram till något eller några år in på mina universitetsstudier när det helt enkelt inte fanns tid längre.
I den första utgåvan av AD&D fanns regler för att spela monster från diverse litterära världar med, men efter påtryckningar från diverse rättighetsinnehavare försvann de i nästa utgåva.
Uppdatering: Nu även i DN och SvD.
Andra bloggar om: spel, rollspel, gary gygax, dungeons and dragons, dödsfall
![Technorati](http://freehogg.wordpress.com/files/2006/04/technorati.gif)
2 kommentarer:
Intressant... Själv tyckte jag rollspel verkade ball en gång i tiden, men jag hade ingen att spela med, nej inga spel att köpa ens. Sen flyttade jag till Uppsala, ett smärre eldorado får sånt där, men då hade andra intressen tagit över.
Kul dock vilken stor grej rollspelen blivit, helt klart en av vår generations kulturella storverk.
(Har även visst intresse för krig och sånt, men krigsspelande fångade mig aldrig. Vi hade ett spel som hette "Luftwaffe", men det var lite för stelt tycker jag. Roligare att bygga plastmodeller då...)
Åh, DSM. Tråkigt.
Skicka en kommentar