Höstens boknyheter

Jag har precis bläddrat igenom höstnumret av Svensk Bokhanden. Här är några av höstens kommande böcker som jag kan tänka mig att titta på, av olika anledningar:

• Köpsmart av Gunilla Welander, med information och tips för medvetna konsumenter.


• En plats i solen av Liza Marklund där Annika Bengtzon får i uppdrag att bevaka mordet på en svensk familj på den spanska solkusten -- Marklund passar på att visa upp den miljö hon själv tillbringar en del av året i.


• Men inte om det gäller din dotter av Jan Guillou som återigen dammar av Carl Hamilton efter att ha koncentrerat sig på Erik Ponti och Pierre och Ewa Tanguy i ett par böcker.


• Tre nya böcker av Stephen King: Vargarna i Calla (femte delen i Det mörka tornen), Dimman och Blaze.


• Berättelse om herr Roos av Håkan Nesser är jag lite kluven till. Böckerna i Barbarotti-serien har i och för sig varit bra, men de är onödigt tjocka.


• Kina: Den haltande kolossen av Göran Leijonhufvud och Agneta Engqvist berättar både om Kinas snabbväxande ekonomi och dess ickeexisterande demokrati, och förklarar bakgrunden till varför det ser ut som det gör.


• Nattfåk av Johan Theorin är given läsning; vintern drar in över Öland och en nyinflyttad familj drabbas av oförklarligheter i ödegården de planerar att renovera.


• Aldrig fucka upp av Jens Lapidus är mer självklar läsning. Nya huvudpersoner, samma miljö. Förhoppningsvis samma intensiva driv.


• Tre gälder i England av Mats G. Larsson utgår från en svensk runsten och berättar om vikingarnas härjningståg i England och bakgrunden till dem.


• Anteckningsbok av H. P. Lovecraft sägs innehålla en massa korta noteringar om scener, motiv och intriger i tänkta berättelser. Lovecrafts samlade skänlitterära produktion är inte så väldigt stor, så det kan vara kul att få lite insikt i vad mer han tänkt sig att skriva.


• Te - från Sencha till Lapsang av Petter Bjerke och Vernon Mauris; jag dricker gärna te och skulle vilja veta lite mer.


• Roparen av Jakob Nilsson är en serieversion av Stieg Trenters deckare från 1954. Den ligger så pass långt från nutiden att det kan vara trevligt att få se bilder av autentiska miljöer eftersom jag har rätt dålig koll på den tiden själv.


• Arne Anka del 7 av Charlie Christensen tänker jag inte missa; de senaste albumen har varit riktigt bra.


• Berglin den 13:e är det senaste albumet med Jan och Maria Berglins serier, och jag antar att de är lika lysande som de brukar vara. Vår samtid, fångad på pricken.


• Hells Angels av Hunter S. Thompson är en klassisk reportagebok som jag funderat på att läsa men inte kommit till skott med, men nu när den kommer på svenska kanske det till slut blir av.


• Uppdrag Devi av Maria Vedin borde vara intressant. Jag har läst hennes sciencefictionnoveller i Jules Verne-Magasinet tidigare, men aldrig några längre texter.


• Mat & klimat av Johanna Björklund, Pär Holmgren och Susanne Johansson tar en titt på hur våra odlingar och matvanor påverkar klimatet.

Andra bloggar om: böcker, läsning, svensk bokhandel
Technorati tags: böcker, läsning, svensk bokhandel

Nova SF 15

Härom dagen kom det senaste numret av novelltidskriften Nova SF. Temat den här gången är noveller som format science fiction. Det är alltså texter som har ganska många år på nacken, men som om och om igen återtrycks i nya publikationer eftersom de på ett eller annat sätt slagit an strängar. Inte sällan handlar det om noveller som var om inte först så i alla fall väldigt tidiga med att behandla sitt speciella ämne, och som på det sättet blivit den likare som senare texter kommit att jämföras med.

Förutom detta urval av visserligen gamla men samtidigt högklassiga noveller så får man också en matig introduktion till novellerna och deras författare i John-Henri Holmbergs ledare samt en recensionsspalt. Liksom alla andra nummer av Nova så är novellerna förtjänstfullt illustrerade av Nicolas Krizan vars hårt stiliserade, ofta lite spretiga illustrationer jag tycker bra om.

En prenumeration på Nova SF ger dig fyra 160-sidiga nummer fullmatade med bra science fiction för bara 250 kronor. Slå till i dag!

Andra bloggar om: läsning, noveller, nova sf, science fiction, sf
Technorati tags: läsning, noveller, nova sf, science fiction, sf

Jag har lärt mig att gå!

Härom dagen köpte jag en lina och spände upp mellan två träd i trädgården. Nu har jag hunnit träna lite och faktiskt lyckats gå hela sträckan mellan träden ett par gånger (ungefär femton meter).

(Nedklivningen från linan blev måttligt graciös den här gången, men jag kom i alla fall fram till andra änden.)



Andra bloggar om: lindans, gå på lina
Technorati tags: lindans, gå på lina

2008-59: Maj Sjöwall & Per Wahlöö: Mannen på balkongen

I den här tredje Martin Beck-romanen så jagar polisen en mördare som dödar unga flickor i parker och tar med sig deras trosor, ett upplägg som är intill förväxling likt det som Mons Kallentoft 40 år senare återanvänder i Sommardöden. I den här boken så anar man som läsare redan från det första kapitlet vem det är som är skyldig; i den här utgåvan avslöjas det till och med explicit av Maj Sjöwalls inledning. Å andra sidan så vet man inte vem personen i fråga är, man får bara se honom i en scen.

Polisen med Martin Beck har däremot ingen aning om vem mördaren är och inte mycket till spår heller, så man gör så gott man kan med de få spår man har. Det är ibland lättare sagt än gjort, som när Martin Beck försöker intervjua det enda vittne man tror har sett det första mordet. Problemet är att vittnet bara är tre år gammalt.

Jag tycker bra om Sjöwall/Wahlöös deckare, och den här är inget undantag.

Maj Sjöwall & Per Wahlöö: Mannen på balkongen
Piratförlaget Audio, 2008 (originalet 1967)
1 CD mp3
ISBN: 9789164221452

Köp boken från Bokus så får jag lite provision.
Läs mer om boken på bokrecension.se.

Andra bloggar om: böcker, läsning, deckare, maj sjöwall, per wahlöö, martin beck, mannen på balkongen
Technorati tags: böcker, läsning, deckare, maj sjöwall, per wahlöö, martin beck, mannen på balkongen

2008-58: Ola Skogäng: Mumiens blod

Mumiens blod är ett seriealbum i format som en vanlig inbunden bok. Formatet ger lite känsla av ett mangaalbum, men när man öppnar det är det helt i färg och bildmässigt känns det mer besläktat med Tintin än med manga.

Theo är expert på ockulta fenomen, och får ofta hjälpa polisen när de får svårlösta fall på halsen. Han är dock inte populär hos alla inom polisen på grund av sitt utseende, för en egyptisk farao lyckades en gång förvandla honom till en björn.

Det aktuella äventyret har också egyptiska inslag, även om det utspelar sig i Stockholm. Det visar sig finnas oanade egyptiska lokaliteter mitt i Stockholm, och även en vampyr visar sig.

Bilderna känns lite mer konstmässiga än de flesta färglagda serier, framför allt beroende på att de är färglagda med lite nyanser och inte bara med kulörta fält. Det här var en trevlig bekantskap som jag gärna läser mer av.

Ola Skogäng: Mumiens blod (Theos ockulta kuriositeter 1)
Kartago, 2008
182 sidor
ISBN: 9789189632950

Köp boken från Bokus så får jag lite provision.
Läs mer om boken på bokrecension.se.

Andra bloggar om: böcker, läsning, serier, ola skogäng, mumiens blod, theos ockulta kuriositeter
Technorati tags: böcker, läsning, serier, ola skogäng, mumiens blod, theos ockulta kuriositeter

Tomas Alfredson fortsätter filma John Ajvide Lindqvist

Efter framgångarna med filmatiseringen av Låt den rätte komma in fortsätter Tomas Alfredson nu med att filma John Ajvide Lindqvists senaste roman, Människohamn.

Jag väntar fortfarande på att kunna se Låt den rätte komma in (biopremiär 24/10), men det talas redan om planer på en nyinspelning i Hollywood (det verkar otänkbart för amerikaner att se på film inspelad någon annanstans, av någon anledning).

Andra bloggar om: böcker, läsning, film, john ajvide lindqvist, tomas alfredson, låt den rätte komma in, människohamn, skräck, hollywood
Technorati tags: böcker, läsning, film, john ajvide lindqvist, tomas alfredson, låt den rätte komma in, människohamn, skräck, hollywood
intressant.se

Skriv ut en skrivare

För ett tag sedan läste jag Cory Doctorows novellsamling Overclocked. I den finns novellen "Printcrime" om en man i en repressiv framtid som hamnar i fängelse för att han använder sin olagliga 3D-skrivare för att kopiera upphovsrättsskyddade saker. När han kommer ut ur fängelset många år senare får han tag i en ny skrivare och börjar skriva ut fler skrivare.

Nu är det inte science fiction längre. MyMarkup berättar att ett team på universitetet i Bath har konstruerat en 3D-printer som skrivit ut en kopia av sig själv som sedan skrivit ut en kopia av sig själv. Som om inte det var häftigt nog så är hela deras konstruktion open source, så att vem som helst kan bygga sig en egen kopia av skrivaren, precis som Doctorow förutsåg i sin novell.

Du kan diskutera det här med Cory Doctorow i Linköping om en dryg vecka, på science fiction- och fantasykongressen Swecon.

Andra bloggar om: science fiction, sf, sf-kongresser, cory doctorow, overclocked, reprap, open source, swecon, singulariteten
Technorati tags: science fiction, sf, sf-kongresser, cory doctorow, overclocked, reprap, open source, swecon, singulariteten

Pseudopod 88: The Guardian

Pseudopod 88 är The Guardian av Michael Anthony.

Det här är återigen en historia som är satt i en framtiud som tycks vara något slags efter-katastrofen-scenario; det är mycket mer sf än vad det är skräck. Den här historien är dessutom väldigt kort; knappt mer än en vinjett. Den är inte dålig -- det finns ett ögonblick av riktigt vacker naivitet -- men jag hade förväntat mig lite mer substans.

Andra bloggar om: podcast, pseudopod, ljudböcker, skräck, the guardian, michael anthony
Technorati tags: podcast, pseudopod, ljudböcker, skräck, the guardian, michael anthony
intressant.se

2008-57: Thomas Bodström: Rymmaren

Thomas Bodströms debutroman rör sig i gränslandet mellan deckare och politisk thriller. Miro Segovic sitter på Österåker, och plötsligt är han rädd. Hans kusin Vlado som också var inspärrad där blir mördad, och det är helt klart att de som mördade Vlado nu är ute efter honom.

Mordet inne på anstalten utreds naturligtvis av ett par poliser som vi också följer, liksom även Miros skumraskadvokat och en av hans kollegor, samt den både inkompetenta och rätt otrevliga justitieministern som inte verkar klara av att göra någonting rätt om inte hennes pressekreterare har drillat henne om vad hon ska säga först.

Alla de här personerna är inblandade i samma fall, men naturligtvis från väldigt olika håll och med olika mål och motiv. Det som däremot verkar förena dem är att de alla verkar vara mer eller mindre otrevliga och beredda att bedra andra för att komma dit de vill. Det är gott om både politiskt och annat rävspel.

Litterärt är den här boken inte mycket att komma med, men själva thrillerhandlingen tycker jag var rätt ok. Jag kan tänka mig att den kan göra sig bättre på film.

Thomas Bodström: Rymmaren
Norstedts, 2008
Uppläsning: Ola Rapace
10 CD
ISBN: 9789173134859

Köp boken från Bokus så får jag lite provision.
Läs mer om boken på bokrecension.se, SvD, DN.

Andra bloggar om: böcker, läsning, deckare, thriller, politik, thomas bodström, rymmaren
Technorati tags: böcker, läsning, deckare, thriller, politik, thomas bodström, rymmaren

En bokhorabok på väg

Konceptet att bloggar blir böcker har nu även nått bokbloggarna i och med att det annonseras att Bokhora kommer att publicera en bok i samarbete med Norstedts lagom till bokmässan 2009. De poängterar att det kommer att vara texter i samma stil som texterna på bloggen, men att det inte handlar om återtryck av bloggtexter. Kul!

Andra bloggar om: bloggar, bokhora, norstedt, böcker, läsning
Technorati tags: bloggar, bokhora, norstedt, böcker, läsning
intressant.se

2008-56: Mons Kallentoft: Sommardöden

Sommardöden är en uppföljare till Mons Kallentofts första deckare Midvinterblod från förra året. Tyvärr lyckas den inte riktigt nå upp till sin föregångares nivå.

I den varmaste sommaren i mannaminne kämpar Malin Fors och de andra poliserna (de få som inte är på semester) för att reda ut en brottshistoria som bara växer. Det börjar med att en fjortonårig flicka hittas naken och blodig i Trädgårdsföreningen. Hon har inget minne av vad som hänt, och samtidigt som det kanske på sätt och vis är lika bra det så komplicerar det naturligtvis för polisen. Strax efter rapporteras en annan flicka i samma ålder som saknad.

Poliserna forskar i det enda vaga spåret mer långsökt efter det andra, i brist på några riktigt bra ledtrådar. Att det är något slags sexualförbrytare de har att göra med står klart, men förutom det vet man just ingenting. Flickan som hittades i parken har blivit noggrannt skrubbad med klorin, så man hittar inga som helst ledtrådar.

Den minnesgoda läsaren drar sig till minnes att Malin Fors själv har en dotter i precis samma ålder, och det är naturligtvis något som Malin också funderar på många gånger. Under större delen av boken så befinner sig dock dottern på semester med pappan i Thailand, så risken att hon ska råka drabbas är synnerligen liten. Men innan boken är slut kommer hon hem till Linköping igen...

Handlingen i boken är det inget fel på. Det som stör mig i den här boken är språket, och eftersom jag tyckte att det var en styrka i den förra boken så förvånade det mig lite extra. Det vimlar av "stycken" som bara består av en mening, gärna många i rad. Det är inte speciellt svårt att hitta meningar som saknar predikat ("Men med sjuka lungor." är inte bara en autentisk mening, det är ett helt stycke.)

Det förekommer en del kursiverade stycken som för en gångs skull inte är skrivna ur mördarens synvinkel. Man skulle kunna tro att det vore en vinst, men istället är de skrivna ur den mördades perspektiv. Ett lik betraktar och kommenterar händelserna i sin egen brottsutredning. Det greppet användes redan i den förra boken, men där var det inte lika framträdande. En annan irriterande sak är den aktuella perspektivpersonens tankar blandas in i det vanliga berättandet utan någon uppenbar särskiljning. Jag kan stå ut med var och en av de här olaterna för sig, men allihop tillsammans blir för mycket; läsandet går trögt och det är lätt att gå vilse i texten istället för att flyta med och uppslukas av handlingen.

Avslutningsvis gillar jag beskrivningen av Linköping och förorten Sturefors (även om Kallentoft ibland tar sig en del geografiska friheter). Jag som vet hur det ser ut på alla de platser som beskrivs får en utmärkt närvarokänsla av texten (men har tyvärr svårt att bedöma hur bra beskrivningarna är för en person som inte bor i bokens miljö).

Mons Kallentoft: Sommardöden
Natur och Kultur, 2008
416 sidor
ISBN: 9789127115750

Köp boken från Bokus så får jag lite provision.
Läs mer om boken på bokrecension.se.

Andra bloggar om: böcker, läsning, deckare, mons kallentoft, malin fors, sommardöden
Technorati tags: böcker, läsning, deckare, mons kallentoft, malin fors, sommardöden

Andreas Roman på bloggturné

Andreas Roman kommer att ge sig ut på en bloggturné nästa vecka, och ett av ställena han kommer att besöka är Du är vad du läser. På fredag den 13:e (muahahaha) kommer han att intervjuas här. Tills dess kan ni passa på att läsa hans senaste bok, Mörkrädd.

Mer information om bloggturnen kommer att finnas här nästa vecka.

Andra bloggar om: böcker, läsning, andreas roman, bloggturné, intervju
Technorati tags: böcker, läsning, andreas roman, bloggturné, intervju
intressant.se

Vikingamuseet: Levandegjord verklighet eller mytbaserad turistfälla?

Tydligen finns det planer på att bygga ett vikingamuseum i Stockholm. Det hela presenteras som ett upplevelsecentrum snarare än ett traditionellt museum, men det är väl egentligen en utveckling som gäller de flesta moderna utställningar.

Det klassiska museumet med utställda fynd och skyltar som förklarar vad allt är verkar vara på utdöende. Istället blir det allt vanligare med återuppbyggda miljöer, rekonstruktioner, filmer och annat som gör att man kan få känslan av att befinna sig på den plats och tid museumet handlar om.

Det första museum av det här moderna slaget jag kan komma ihåg att jag besökte var passande nog Jorvik Viking Centre i York som jag besökte 1986 när det var ganska nyöppnat. Där fick man sitta på en liten vagn som åkte längs ett spår genom en uppbyggd miljö som visade hur det hade sett ut på den plats man nyligen hade grävt ut, och under tiden lyssnade man på en berättarröst som förklarade vad det var man såg, samt att diverse passande ljud hördes.

Att det går att bygga ett "håftigt" museum om vikingar betvivlar jag inte, men man kan ju bli lite misstänksam av citat som

Anläggningen kommer att grundas på historiska fakta, men vi kommer ta upp både mytens och verklighetens viking, säger Lars Amréus.

Jag hoppas att tyngdpunkten kommer att ligga på det autentiska (om än levandegjort så gott vår tillgängliga kunskap tillåter) istället för på blodtörstiga stridsmän i hjälmar med horn och Hagbard Handfaste.

Andra bloggar om: vikingar, historia, museum, jorvik viking centre
Technorati tags: vikingar, historia, museum, jorvik viking centre
intressant.se

Det går som en dans -- på lina?

I dag har jag köpt en ny leksak åt familjen. Än så länge är det ingen som egentligen kan, men några meter kan man i alla fall komma om man anstränger sig.



Andra bloggar om: gå på lina, lindans
Technorati tags: gå på lina, lindans

Investera eller läsa?

Ett exemplar av det första svenska numret av Kalle Anka såldes i helgen på Tradera och priset stannade på facila 105600:-. Det får väl ses som en rätt bra förräntning av de 60 öre som tidningen en gång kostade. Tidningen var i bra om än inte helt perfekt skick.

Det är väl knappast troligt att någon kommer att hitta sådana dyrgripar om man rotar längst in i garderoben, för normala människor läser ju faktiskt sina tidningar. Samlare däremot är väldigt noga med skicket, och det gör stor skillnad på priset om en tidning är i nyskick eller lite sliten.

För egen del är jag inte så väldigt noga med skicket på Kalle Anka-samlingen. Vi har åtminstone en och en halv hyllmeter med Kalle Anka-tidningar; dels de som finns kvar av dem jag hade när jag var liten och dels de som Henrik och Cecilia prenumererade på ett tag (plus diverse spridda nummer som de köpt på olika loppisar på semestrarna). Alla de här tidningarna har överlevt att periodvis ligga i högar på golvet och läsas av mindre försiktiga barn (undertecknad inkluderad), så de är inte direkt i toppskick. Så länge alla sidor finns kvar och är på samma ställe så tycker jag att det är rätt OK.

Jag tror för den delen inte att några nummer i vår Kalle Anka-samling är äldre än mitten på 1960-talet, och jag tror inte att det finns några nämvärda pengar i så relativt nya nummer ens om de är i bra skick. En snabb titt på Seriebörsen visar att man kan köpa nummer från 1965 i bra skick för 30:- vilket väl är ungefär vad lösnummer av Kalle Anka kostar i dag (även om ett Kalle Anka-nummer av i dag har fler sidor än ett nummer från 1965, så man får mer serier för pengarna i dag).

Kalle Anka är roligare att läsa än att stoppa i bankfacket. Gör det. Kvack!

Andra bloggar om: serier, kalle anka, samlande, investeringar, pengar
Technorati tags: serier, kalle anka, samlande, investeringar, pengar
intressant.se

Martin Beck till USA -- igen

I kölvattnet av att svenska deckarförfattare som Stieg Larsson, Jens Lapidus och Camilla Läckberg lanseras i USA så är det nu också aktuellt med en återlansering av Martin Beck-romanerna av Maj Sjöwall och Per Wahlöö. I nyutgåvan som inleds i höst ges böckerna ut med nyskrivna förord av deckarförfattare som Michael Connelly och Val McDermid. Det förlaget vill uppnå är att få folk att läsa böckerna som om de vore nya istället för att hamna i klassikerfacket.

Jag vet inte hur många av böckerna som tidigare översatts till engelska men jag tror att det är rätt många. Alla böckerna har även filmatiserats (några mer än en gång), och en av dem finns bara tillgänglig i en amerikansk version. Tydligen finns det många nutida deckarförfattare i USA som säger sig ha inspirerats av Beck-böckerna.

Jag håller just på att läsa Mannen på balkongen och visst är det en bra bok. Det är dock ingen tvekan om att den börjar bli gammal. Inte så att den inte håller, men det börjar kännas att det är ett ganska långt avstånd mellan bokens Beck som famlar med de nymodiga dataregistren och kan tvingas leta efter en telefon och en modern deckare. Det är inget fel med det -- det var ju så det var när boken skrevs -- men alla sådana detaljer gör det lite svårare för läsaren att bara sjunka in i boken (och är antagligen en anledning till att många inte gärna läser science fiction eller fantasy som hela tiden presenterar okända miljöer).

En annan sak som jag tycker är väsentlig med Beck-böckerna är deras kritik av det dåtida Sverige. Även om jag levt i det Sverige som presenteras (även om jag inte var född när de första 2-3 böckerna kom ut) så känns det som om jag missar en del samhällskritiska kopplingar. En amerikansk läsare bör rimligen ha ännu större problem att fånga upp sådana saker.

Samtidigt känns Beck-böckerna påfallande moderna trots sin ålder. De handlar inte bara om ett brott och kretsar inte bara kring utredningen. Man får se miljöerna som brottslingarna lever i, man får lära känna huvudpersonerna och se hur de utvecklas från bok till bok och se att de faktiskt är människor också, inte bara logikautomater som behandlar alla ledtrådar som författarna listigt placerat ut, i stil med Hercules Poirot.

Andra bloggar om: böcker, läsning, deckare, usa, martin beck, maj sjöwall, per wahlöö,
Technorati tags: böcker, läsning, deckare, usa, martin beck, maj sjöwall, per wahlöö,
intressant.se

PKDs Ubik ska filmas

I raden av filmatiseringar av Philip K. Dicks verk har turen kommit till Ubik. Vad det sedan blir av det hela återstår naturligtvis att se. Filmatiseringarna av PKD som gjorts tidigare sträcker sig från den ... *host* ... mindre lyckade Total Recall till den lysande Blade Runner.

Andra bloggar om: böcker, läsning, film, philip k. dick, ubik, pkd, science fiction, sf, total recall, blade runner
Technorati tags: böcker, läsning, film, philip k. dick, ubik, pkd, science fiction, sf, total recall, blade runner
intressant.se

2008-55: Cory Doctorow: Someone Comes to Town, Someone Leaves Town

Det här är Cory Doctorows tredje roman och den är rätt olika hans två tidigare -- och ändå inte. De första är teknohippa, balla och fulla med idéer. Det är visserligen den här också, men förutom det är den knepig på en helt annan nivå. De tidigare romanerna är rena sf-romaner som skulle kunna hända om några år. Den här utspelar sig snarare i nutid och innehåller inte så någon avancerad teknologi, även om man känner igen Doctorows typiska datornördar. Skillnaden är att den här romanen även innehåller element som faller någonstans i gränslandet mellan fantasy och magisk realism.

Huvudpersonen framstår som en helt vanlig människa, men så enkelt är det inte. Redan hans namn avslöjer att något är skumt. Han heter Alan. Eller Alvin. Eller Arnold. Eller Adam, eller... På samma sätt som det är svårt att sätta fingret på exakt vad han är så är det svårt att sätta något exakt namn på honom. Detsamma gäller hans bröder som på samma sätt byter namn från mening till mening.

På det hela taget är hans familj inte som de flesta andra. Hans far är ett berg, och familjen bor i en grotta i honom. Modern är en tvättmaskin. Tre av bröderna är en uppsättning ryska dockor och ytterligare en är en ö. Det här låter hur flippat som helst, men det fungerar.

Alan flyttar in i ett hus och börjar renovera det för att kunna skriva en bok där. Samtidigt hjälper han en bekant att täcka hela staden i gratis trådlöst nätverk. Kompisen plockar regelbundet upp en massa datorskrot ur containrar runt omkring i staden och bygger sedan ihop nätverksutrustning av delarna. Saker han inte kan använda säljer han för att få in pengar till att köpa de saker han inte lyckas hitta.

I huset intill Alan bor ett antal ungdomar som han bekantar sig med, och det visar sig att en av dem liksom han själv inte är så normal som hon först verkar -- hon har vingar. Även om hon ibland skär bort dem så växer de ut igen.

Alan har flyttat bort från sin familj, men några av hans bröder söker upp honom. Han måste ta itu med dem och de problem de orsakar parallellt med det han håller på med, och det visar sig svårare än han först trott.

Doctorows böcker brukar vara lättlästa (så länge man inte har problem med teknojargong) och den här är inte heller svårläst, men den är också mycket mer poetisk än något annat jag läst av honom tidigare. Klart läsvärd!

Cory Doctorow är en av hedersgästerna på Swecon 2008, den nationella svenska science fiction- och fantasykongressen som går av stapeln i Linköping om några veckor. Kom dit och diskutera boken med honom!

Cory Doctorow: Someone Comes to Town, Someone Leaves Town
Tor, 2005
315 sidor
ISBN: 0765312808

Köp boken från Bokus så får jag lite provision.
Läs mer om boken på bokrecension.se.

Andra bloggar om: böcker, läsning, science fiction, sf, cory doctorow, someone comes to town someone leaves town, swecon, confuse, sf-kongresser, fantasy, magisk realism
Technorati tags: böcker, läsning, science fiction, sf, cory doctorow, someone comes to town someone leaves town, swecon, confuse, sf-kongresser, fantasy, magisk realism

Pseudopod 87: A Place of Snow Angels

Pseudopod 87 är A Place of Snow Angels av Matt Wallace.

Det här är en stämningsfull historia om en pojke som enligt en profetia är världens räddning. Exakt vad han ska göra eller varför framgår inte, och det känns inte heller viktigt.

Egentligen är det här en sf-historia; någon gång i framtiden har temperaturen sjunkit drastiskt och det går att åka snowboard i Death Valley. Jag vet däremot inte varför novellen klassats som skräck istället för sf -- den saknar signifikanta försök till skräck men är bra sf. Å andra sidan är jag nöjd så länge det är en bra historia, men det är trist om de som skulle uppskatta den inte hittar den.

Andra bloggar om: ljudböcker, podcast, pseudopod, noveller, science fiction, sf, skräck, matt wallace, a place of snow angels
Technorati tags: ljudböcker, podcast, pseudopod, noveller, science fiction, sf, skräck, matt wallace, a place of snow angels
intressant.se

Bodström på rymmen undan stilistiken

Till skillnad från DNs recensent har jag ännu inte läst ut Thomas Bodströms debutdeckare Rymmaren, men jag har kommit långt nog för att kunna hålla med om det mesta som sägs i recensionen. Bodström är ingen stilist och få om några av personerna i boken är speciellt sympatiska. Speciellt inte bokens justitieminister som framstår som direkt korkad både när det handlar om hennes ämnesområde och när det handlar om att hantera media. Man kan ju fråga sig om det är något slags utslag av plötslig självironi från en på sin tid måttligt populär minister.

Det som mest fascinerar mig med recensionen är dock det här stycket:

Men det svåraste med "Rymmaren" är ändå språket. Thomas Bodström är, lindrigt uttryckt, ingen stilist. Själv stirrar jag länge och allvarligt på sådant som "de mörka, nästan klotrunda blodfläckarna". Den tredimensionella bilden stannar kvar på näthinnan. Som bowlingklot av blod, då?

Jag studsade också till när jag hörde det där (jag läser Rymmaren som ljudbok). Det jag frågar mig är vad den av Norstedts redaktörer som hanterat den här boken sysslat med? Det är rätt uppenbart att det inte finns någon stilistisk tanke med den där formuleringen; den är bara fel. Sådant ska en bra redaktör hitta och se till att det blir korrigerat.

Andra bloggar om: böcker, läsning, thomas bodström, rymmaren, norstedt, redaktör, deckare, språk, stilistik
Technorati tags: böcker, läsning, thomas bodström, rymmaren, norstedt, redaktör, deckare, språk, stilistik
intressant.se