
Allt är kort sagt som det brukar vara. Camilla Läckberg producerar inte stor litteratur, men jag tycker nog faktiskt att det är lite orättvist att det nästan alltid är hon som får klä skott när någon vill ondgöra sig över "dåliga deckare". Tycka vad man vill, men det verkar som att trenden med deckare med ett rejält inslag av såpahandling i bakgrunden just för stunden är stadigt inmutad bland svenska deckare. Jag antar att det finns ett intresse för den eftersom den är så vanligt förekommande (och den är säkert också ett bra sätt att hålla kvar läsare genom att få dem att vilja veta vad som händer med de stadigvarande personerna i nästa bok, även om deckargåtan är löst).
På det stora hela tycker jag inte att Fyrvaktaren utmärker sig speciellt bland Läckbergs böcker. Den gör vad man förväntar sig, på gott och ont. Utan att ha jämfört med tidigare delar så inbillar jag mig att Läckberg faktiskt så sakteliga skriver bättre. Det är bra. Det känns också som att hon fullt ut anammat thrillerstuket och byter så ofta mellan de olika huvudpersonernas handlingar att boken stundtals känns som en musikvideo. Till skillnad från de föregående två delarna så har hon också låtit bli att avsluta boken med en jättelik cliffhanger i såpahandlingen, och det känns trevligt.
Camilla Läckberg: Fyrvaktaren
Forum, 2009
360 sidor
ISBN: 978-91-37-13409-3
Andra bloggar om: böcker, läsning, camilla läckberg, deckare, fyrvaktaren

intressant.se
2 kommentarer:
Ska försöka få ihop en recension nu och jag håller med dig om att hon får lite väl mycket skit även om det knappast är stor litteratur.
Faktiskt glatt överaskad av Fyrvaktaren. Har i flera Läckberg-böcker känt att det gått utför med det mesta, men den här är ett språng uppåt, även om hon har en bit kvar...
Skicka en kommentar