2008-81: Dean Koontz: Livstid

Dean Koontz har producerat en del riktigt schyssta rysare som Phantoms och Främlingar, men det var uppemot 20 år sedan. Livstid är en av hans senare alster och den håller inte alls samma klass.

Det fåniga är att inte ens prosan är speciellt bra vilket man annars skulle kunna vänta sig av en erfaren thrillerförfattare, men den känns ofta styltig. Framför allt är det alldeles för mycket ord. Nu talar jag för en gångs skull inte om att boken är för tjock utan om att personerna i den pratar i all oändlighet. Mitt i vad som rimligen borde vara en dramatisk scen kan de stå och prata om oväsentligheter ett bra tag, inte sällan med en person som nyss framstod som vansinnig och försökte ha ihjäl dem. Sedan stannar tiden upp ett tag medan de diskuterar.

När Jimmy Tock föds ligger hans farfar för döden, och precis innan födelsen förutsäger farfadern Jimmys exakta längd, vikt och födelsetid. Efter det fortsätter han med att säga fem datum om 20-30 år och förklara att det kommer att vara hemska dagar som Jimmy måste genomlida. Sedan dör han samtidigt som Jimmy föds.

Förutsägelsen stämmer naturligtvis och Jimmy och hans föräldrar tillbringar en massa tid med att förbereda sig för den (och oroa sig för vad det är som ska hända). Behållningen här är Jimmys farmor som envist drar fram mardrömsscenarion som krossar den övriga familjens planerade säkerhetsåtgärder.

Det visar sig snart att flera av de här hemska sakerna som kommer att hända (för det händer naturligtvis verkligen hemskheter) har med varandra att göra. Kopplingen mellan dem är så långsökt absurd att man nästan tappar andan. Samtidigt var det denna handlingens vansinne som gjorde att jag lyssnade vidare. Det är lite grann som en tågolycka. Man vet att det kommer att hända saker som man helst inte vill se, men det är svårt att titta bort. Fast i det här fallet är det alltså en tågolycka i slow motion, eftersom personerna på tåget måste hinna prata färdigt innan tåget kraschar.

Det ska väl erkännas att det inte är misär hela vägen. Ibland kan man se Koontz tidigare flinka skrivande lysa igenom. Konstigt nog är det inte i första hand actionscener där det händer, utan ofta scener där huvudpersonen av en eller annan anledning ser sin familj hamna i fara. Det finns en sjukhusscen som är riktigt smärtsam att läsa, exempelvis, och då är det ingen action inblandad; bara en person som står på gränsen till att förlora delar av sin familj. Måhända sentimentalt, men känslomässigt övertygande.

Dean Koontz: Livstid (Life Expectancy)
Bra Böcker, 2008 (originalet 2004)
Översättare: Sabina Söderlund
Uppläsare: Eric Ericson
10 CD
ISBN: 9789170025037

Köp boken från Bokus så får jag lite provision.
Läs mer om boken på bokrecension.se.

Andra bloggar om: böcker, läsning, ljudböcker, dean koontz, skräck, thriller, livstid
Technorati tags: böcker, läsning, ljudböcker, dean koontz, skräck, thriller, livstid
intressant.se