Krigarens väg är en direkt fortsättning på Niklas Krogs första fantasybok. Hans första tre fantasyböcker hänger visserligen ihop, men de har alla nya huvudpersoner av det uppenbara skälet att det går ungefär tusen år mellan varje del. Den här utspelar sig däremot rätt snart inpå den första och fortsätter helt enkelt berättelsen om Sayn och hans wyvern Sheeba.
Redan innan boken börjat så har Sayn lämnat Elena som han bodde hos i den första boken. Det är inte det att han inte tycker om henne, men han känner att han inte klarar av att vara på ett enda ställe. Hela sitt liv har han tränat för eller varit i krig, och dessutom har han frågor som han inte fått några svar på. Den viktigaste är vem han själv är. Om han stannar hos Elena kommer han aldrig att få ro på allvar, så han ger sig av. Varken han eller Elena tycker om hans uppbrott och ingen vågar vara säker på att han ska återkomma, men han reser i alla fall.
Färden går mot den stora kontinenten Iskargo (som är både isig och karg) som ligger norr om Unadan där han tidigare varit. Planen är att leta efter spår efter hans mor som ska ha kommit därifrån, men det är naturligtvis också ett praktiskt trick för att dra iväg handlingen till en plats där risken är liten att den ska ställa till med händelser som rimligen borde ha nämnts i senare böcker.
Handlingen berättar i första hand om Sayns sökande, men det finns ett parallellt spår som följer en underhuggare till regenten för Iskargo och mot slutet även ett tredje spår. Alternerandet fungerar bra, men jag tycker inte riktigt om greppet att ibland ta om en bit av en scen när handlingen går från en person till en annan men de råkar befinna sig på samma ställe. Överlappet är väldigt litet men jag tycker inte att det nya perspektivet tillför något; det används mest för att skapa en artificiell cliffhanger vid kapitelbytet men sedan lösa upp den direkt efter, med bytet av aktuell huvudperson som enda praktiska effekt.
Förutom den rena äventyrsberättelsen finns det även ett tema av vänskap (Sayn och Sheeba) kontra kärlek (Sayn och Elena) som jag tycker är intressant, men som gärna hade fått utvecklas mer.
Språkligt är boken ganska enkel och okomplicerad. Det är fritt från krusiduller utan att kännas torftigt. Texten är lättläst och smidig som man kan förvänta sig av vad jag antar är tänkt som en ungdomsbok eftersom det är Rabén & Sjögren som ger ut den (även om det är påfallande blodig ibland). Jag kan inte riktigt sätta fingret på vad det är som gör det, men berättandestilen framstår ibland som lite mytisk. Med tanke på att nästa bok i kronologin utspelar sig ungefär tusen år efter denna så är det inte helt fel.
Niklas Krog: Krigarens väg
Rabén & Sjögren, 2007
300 sidor
ISBN13: 9789129666953
Köp boken från Bokus så får jag lite provision.
Läs mer om boken på bokrecension.se.
Andra bloggar om: böcker, läsning, fantasy, niklas krog, krigarens väg
Technorati tags: böcker, läsning, fantasy, niklas krog, krigarens väg
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
1 kommentar:
Tack för en bra, eftertänksam och välskriven recension, Hans! Gav mig lite att fundera på. :)
Skicka en kommentar