1990 publicerade Douglas Adams och zoologen Mark Carwardine boken Last Chance to See (på svenska som Sista chansen), en humoristisk reseskildring som berättar hur zoologen Carwardine leder Adams runt världen för att visa honom ett antal ytterst sällsynta djurarter. De flesta arterna är så sällsynta att de forskare som sysslar med dem har individuella namn på alla kända individer.
I dagens nyhetsflöde hittar jag en notis om att
den asiatiska floddelfinen (som var en av arterna de letade efter) nu klassas som "funktionellt utrotad". Detta innebär att det möjligen kan finnas något enstaka exemplar kvar, men att de är för få för att kunna återskapa en livskraftig population på grund av ålder, geografisk spridning, könsfördelning och/eller andra problem.
Den asiatiska floddelfinen levde i Changjiang, långa floden i Kina (mer känd som Yangtzefloden).
Tydligen är det första gången i modern tid som ett havslevande däggdjur utrotas, trots japaners och islänningars ihärdiga forskning för att ta reda på hur många valar man kan ha ihjäl innan de tar slut.
Andra bloggar om: douglas adams, mark carwardine, last chance to see, sista chansen, baiji, asiatisk floddelfin, delfiner, utrotning
Technorati tags: douglas adams, mark carwardine, last chance to see, sista chansen, baiji, asiatisk floddelfin, delfiner, utrotning
torsdag, december 14, 2006
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
1 kommentar:
Suck! :-(
Jag har en teori -- ren spekulation alltså -- att andra högtstående djur, tack vare mänsklig påverkan, pressas att utveckla högre intelligens för att överleva i en miljö som allt mer formas av människor.
(Alternativet är att de tvingas bli väldigt söta, som Disney-figurer ungefär, så folk bara inte kan ha ihjäl dem...)
Skicka en kommentar